Tärning

Under sommarens Sverigevistelse hade jag turen att stöta på ytterligare en vas från manufakturen KPM – förrförra inlägget handlade ju om vasen ”Rhombus” från Königliche Porzellan-Manufaktur i Berlin. Dagens objekt är istället en liten tärningsformad vas (H: 11,5 cm) som formgavs av Trude Petri år 1951. Men visst skulle årtalet lika gärna kunnat ha varit 1963, 1978, 1995 eller rent av 2014? Och det är just tidlösheten som kan sägas vara Petris signum.

Trude Petri (1906-1998) kom till Berlin och KPM år 1929 efter att ha genomgått en konstnärlig utbildning i Hamburg. Bara två år senare skapade hon servisen ”Urbino” som idag ingår i MoMa:s samlingar. Den enkla och formsköna servisen belönades med en guldmedalj på Triennalen i Milano 1936 och vann medalj även vid världsutställningen i Paris året därpå. ”Urbino” åtföljdes av serviserns ”Arkadia” (1938) och ”Urania” (1987) liksom av ett stort antal vaser. Merparten av Petris skapelser tillverkas än idag.

Efter att ha förlovat sig med en amerikan flyttade konstnärinnan till Amerika år 1949, men fortsatte att arbeta som formgivare för den tyska manufakturen. KPM uppskattade Petri och var väl medvetena om hennes betydelse för moderniseringen av firmans profil. Med bl a hennes hjälp byggde man upp ett nytt sortiment, inspirerat av ”neue Sachlichkeit” och Bauhaus som en motvikt till manufakturens opulenta 1700-tals serviser. Att firman regelbundet skickade en modellör till Petris nya hemland för att diskutera omsättningen av hennes arbeten i Berlin är ett tydligt uttryck för KPMs uppskattning av Trude Petris alster!

Rhombus

År 1963 formgav den i Leipzig födda skulptören Annelies Rudolph vasen ”Rhombus” för den ärevördiga Könligliche Porzellan-Manufaktur (KPM) med sits i - ja, var annars? - Berlin. En sirlig koboltblå spira under bottenglasyren skvallrar om vasens ädla ursprung, tillverkad i en fabrik som år 1763 övertogs av preussenkungen Fredrik den Store. Men historien har ju som bekant sin gång och efter monarkins upphörande år 1918 förvandlades KPM istället till en statlig porslinsmanufaktur. Emellertid har det glansfulla ursprungsnamnet bestått och föga överraskande är det kontinuiteten man betonar med sin - i mitt tycke lite taffliga - slogan: ”made to stay – since 1763”. Men KPM:s sortiment är det inget fel på och undertecknad tar ett litet skutt av glädje när hon då och då hittar dessa vitskimrande alster på loppmarknader. Just denna vas är 31 cm hög och är för övrigt fortfarande i produktion. Det har även funnits en lägre variant, 21 cm, men den tillverkas mig veterligen inte längre. Den stora vasen kan även beställas med dekor – då bemålad med en vallmo, något som inte riktigt övertygar i förhållande till vasens form. En levande blomma är väl att föredra?!

Vit vår

Från vänster till höger: Den höga vasen (29 cm) som skymtar i bakgrunden kommer från Gerold Porzellan i Bayern. Vasen med pärlhyacinterna kallas ”Fidibus” och formgavs av ingen mindre än den berömde arkitekten Karl Friedrich Schinkel för KPM (Königliche Porzellan-Manufaktur, Berlin) år 1820/30. Fidibus tillverkas fortfarande och finns i tre storlekar. De båda mattvita vaserna har varit föremål för ett tidigare inlägg (14 sept. 2012): båda kommer från Rosenthal Studio Line och är formgivna av Tapio Wirkkala. Den lilla vasen längst fram i bild är från Arzberg och kan dateras till 1980-talet – ännu en katt bland hermelinerna, alltså!