Detaljernas betydelse

Hör du till den fanatiska skara som - knappt vaken och vid medvetande - ändå måste välja rätt färg och form på koppen innan morgonkaffet eller –teet inmundigas? Kan fel mönster- eller materialkombinationer få det att klia i fingrarna på dig när du befinner dig i ett främmande vardagsrum? Det må vara trivialt och röra sig om petitesser, men för oss formfrälsta betyder detaljerna mer än man först tror. Speciellt de små. Därför är det inte heller oviktigt även hur de minsta bruksföremålen ser ut. Tesilarna här är ett gott exempel. Svängd och optimistisk som WMF-varianten eller stram och stabil som exemplaret från Crone? Den förstnämnda är tillverkad av materialet cromargan, som är en legering av krom, nickel och stål. Det rostfria, syretåliga och glänsande materialet utvecklades speciellt av WMF under 1950-talets andra hälft och är ett registrerat varumärke. Kurt Radtke formgav tesilen under samma decennium. Mitt exemplar är, av förpackningen att döma, dock snarare från 1970-talet. Om den andra tesilen vet jag tyvärr ingenting, men åtminstone förpackningen verkar kunna vara jämngammal med den andra.

Treklöver

Att placera blommor på ett findukat matbord kan vara ett gissel. Det vet i varje fall Brevier vom schön gedeckten Tisch att berätta. Snittblomorna får inte ha för långa stjälkar, då riskerar de att skymma sikten för gästerna. För starkt får de inte heller lov att dofta: ”Blandningen av blomsterdoft och matångor är inte bra för näsan”. Lösningen på problemet tillhandahåller givetvis WMF, tillika bokens utgivare (se inlägg fr 29 april 2011). En treklöverformad pressglasskål, blågrå till färgen, rymmer ett blomsterarrangemang storleken mindre. Till vasen hör även en konformad insats avsedd för ett stearinljus. På tyska har skapelsen fått den något tekniska beteckningen ”Tischutensil”. Formgivaren heter Kurt Radtke och året är 1958. Voila! Bordet är dukat.