En blogg om tysk formgivning... på svenska? Javisst! Medan skandinavisk 1950/60/70-tals design sedan länge är i ropet och ägnas stor uppmärksamhet i en rad olika forum, önskar jag med min blogg istället slå ett slag för den ibland lite bortglömda tyska formgivningen under samma decennier. Det finns en helt ny värld att upptäcka bortom alla ”Made in Germany”-stämplade vaser, även om dessa självfallet också har sin plats på sidan. Föremålen på bloggen har inhandlats på ett otal loppisar i mitt nya hemland Tyskland, och här delar jag med mig av alla de former, glasyrer och mönster man kan ha turen att snubbla över. Med andra ord: Willkommen!

An alle deutschsprachigen Blogstöberer! Ein Blog über deutsche Formgebung,… aber auf Schwedisch? Auf dieser Seite möchte eine in Deutschland wohnhafte Schwedin mit einem Faible für Design des 20. Jahrhunderts, nordischen Lesern bewusst machen, dass es nicht nur in Skandinavien faszinierende Formgebung der 1950/60/70er Jahre zu entdecken gibt. Nach ein paar Jahren des Sammelns steht nun fest: Es schlummern mehr Retro-Schätze auf deutschen Flohmärkten als Mancher denken mag! Herzlich willkommen, diese Formenwelten auf meinem Blog (neu) zu entdecken! Leserfragen an e-loppis@t-online.de beantworte ich gerne auch auf Deutsch.

Visar inlägg med etikett tårtfat. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett tårtfat. Visa alla inlägg

måndag 30 september 2013

C-vitamin



Tårtfat (ø 31 cm) från den sedan 1989 nerlagda Schramberger Majolika-Fabrik (i Baden-Württemberg). Sannolikt är det österrikiskan Elfie Stadler som ligger bakom detta objekt. Hon var anställd på manufakturen mellan 1953 och 1963 och var under denna tioårsperiod i princip ensam ansvarig för sortimentförnyelsen. Stadler skapade en modern och tidstypisk uppsättning keramikföremål med tillhörande färgstarka dekorer. Fatet som visas upp här är förvisso traditionellt till formen men dekoren ”Sabine” är en god representant för det lekfulla 50-talet med sitt mycket tidstypiska mönster i en uppfriskande vit-svart-gul-kombination. Kort sagt: en välbehövlig vitaminchock nu när hösten är på ingång!

tisdag 14 augusti 2012

Svårfångad



Nästan omöjligt att fotografera, det här kak-/tårtfatet (diameter: 29 cm). Vare sig inomhus eller utomhus kommer den verkliga, skira aprikos-rosa färgnyansen fram. Men vackert att titta på är det ändå: de små knubbiga fötterna som glasplattan vilar på reflekterar ljuset fint och linjedekoren på själva plattan skvallrar om att vi sannolikt rör oss i 1930-tal. Sedan mitt Sverigebesök och storinköpet av pressglas (se inlägg fr 25 juli 2012) slår mit hjärta lite extra snabbt när vackert pressglas kommer i min väg. Början på en livslång vänskap, skulle jag tro!

Ännu skirare p g a blixt...

tisdag 22 februari 2011

Kaffe och Kuchen, någon?


När det handlar om så allvarliga ting som kaffe och kakor gäller det att vara rustad! Utöver kaffekoppar i allehanda utföranden står även en ansenlig mängd kak- och tårtfat redo i skåpen. Motivet väljs efter efter humör (och bakverk, givetvis)! Favoriten just nu är ett fat från firman Grünstadt i Rheinland-Pfalz med ett Italieninspirerat motiv:



...men de andra är inte heller dåliga. Här följer ytterligare två:


Tårtfat fran firman Grünstadt, Rheinland-Pfalz

Tårtfat fran firman Wächtersbach, Hessen

Även för rulltårtan, som ju hör ett äkta kafferep till både i Sverige och i Tyskland (där den heter Biskuitrolle), finns en avlång specialform. Fatet på fotot har troligen tillverkats som företagspresent eller kanske tävlingsvinst, då det helt ohämmat gör reklam för Mozeba Bayernland. Firman producerade allehanda mjölkprodukter och logotypen stammar från 1960-talet. Käckt så det förslår, eller hur?



För samlaren, som ofta förtvivlar framför bräddfulla skåp med farligt balanserande koppar, har faten ovan ett speciellt sympatiskt drag: de är inte särskilt skrymmande (vanligen cirka 30 cm i diameter och 1-2 cm höga). Då dessa Kuchenplatten ofta förekommer på loppis är det ett argument värt att lägga på minnet.

Kafferep på tyska.
Här en exempeldukning hämtad ur Das neue große Kuchbuch (Roland Gööck 1963, s. 462)