Vridbart

 

”Kabarett” är den tyska beteckningen för ett vridbart serveringsfat försett med fack eller skålar avsedda för allehanda plockmat. Detta förnämliga exemplar är emellertid av danskt ursprung, vilket kanske inte hade varit så svårt att gissa sig till även om märkningen ”Digsmed Denmark” hade saknats. Teak och rökfärgat glas i skön kombination och av hög kvalitet brukar ju föra tankarna till 1960-talet och grannlandet. Fatet mäter drygt 30 cm i diameter och är cirka 4,5 cm högt. Mellan foten och fatet sitter ett kullager (!) som gör det senare vridbart. Tyvärr är formgivaren okänd och om själva firman finns det ytterst lite information på nätet. Dock är bildmaterialet omfattande och denna typ av serveringsfat har producerats i en mängd olika varianter: en mindre med tre skålar, en annan variant med två våningar och en med bara runda skålar, för att nämna några utföranden. Då och då går dessa fat under beteckningen ”Lazy Susan”. Till mitt exemplar saknas en glasskål och skulle någon av er där ute händelsevis ha en sådan över, så är jag mycket intresserad!



...och för den tekniskt intresserade: kullager i fokus!

Ost

Sedan flytten till Tyskland ett relativt sällan använt instrument: den hederliga gamla osthyveln! Av någon outgrundlig anledning köper man här mest skivad ost, även när man handlar över disk. Men då prästost och svensk cheddar utgör stående beställningar när besök från Norden nalkas är det bra att vara förberedd. Osthyveln till vänster kommer från Norge medan exemplaret till höger är inhemskt och tillverkat i Solingen/Ruhrområdet. Båda låg - sannolikt oanvända - kvar i sina respektive originalförpackningar. Speciellt den tyska finförpackningen får mig att småle litegrann.

Norskt till vänster, tyskt till höger.



N.C.C.

Det enkla, lövformade teakfatet är märkt ”N.C.C”. Eftersom fatet helt klart är för vackert för att vara ett skolslöjdsarbete gjorde jag en snabb internetsökning. Och se där – det rör sig om ett danskt teaklöv från tidigt 1960-tal! Vad de tre bokstäverna står för vet jag dock ännu inte – men kanske vet någon där ute mer? Tre chokladpraliner fick tjänstgöra som (högst förgänglig) skala. Lövet mäter 22,5 centimeter från spets till spets.

Natur-kultur

Här i Rhenlandet har de senaste dagarna givit en föraning om vad som komma skall. Stark vind, alldeles för många löv på marken istället för i trädkronorna och kortare dagar. För att göra den oundvikliga omställningen något trevligare (för betraktaren) och bekvämare (för våra bevingade vänner) har fågelmatningssäsongen redan inletts. Solrosfröerna lockar till sig flockar av grönfinkar, allehanda mesar och en och annan fältsparv – inte illa för en cityträdgård. Titt som tätt syns två duvor på marken under matstationerna. Att katterna också är i närheten behöver väl inte kommenteras ytterligare.

Vid frukosbordet kan man med ett lite introvert småleende iaktta de olika arternas utseende och beteende. Föga oväntat är det skillnad på fågel och fågel, något som i hög grad gäller även för två mindre flyktbenägna exemplar innanför hemmets väggar. I denna morgontrötta, något dimmig tankekedja med lösa kopplingar till retrobloggen kom jag idag att tänka på den slanka hägern (H: 40 cm) och den knubbiga mesen (H: 5 cm). Båda i teak.

Sven J/S Jonson

I sällskap med luttrade loppisbesökare finkammades delar av Skånes inland igår. Stärkta av allehanda söta bakverk och kaffe inspekterades hyllor, skåp och möbellager i metropoler som Eslöv och Marieholm. Hos Wilmas i sistnämnda ort inhandlades den vackra vasen ur serien ”Lagun” från Gustavsberg. Väl hemma hos föräldrarna igen dök det plötsligt upp ytterligare en del ur samma serie! Av någon outgrundlig anledning är vasen märkt ”Sven J” medan den lilla skålen har försetts med signaturen ”S Jonson”. Tillsammans ger det emellertid namnet Sven Jonson, verksam bl a som Argenta-målare och formgivare på Gustavsberg. ”Lagun”-serien förekommer även den ofta med silverdekor. En hel del objekt verkar dessutom ha utgjort minnesgåvor - så även den vas jag inhandlade. I botten kan man nämligen läsa ”SBAF Kongressen 1964”. För att det inte skulle bli alltför stramt och stilrent inhandlades även en oemotståndlig katt i teak - äkta hemslöjd (?) anno 1961. Årtalet finns skrivet i blyerts på undersidan.