Komplettering

Via ombud lyckades jag för en tid sedan komplettera den vackra Arzberg 2025-servisen (se inlägg fr 24 maj 2011), formgiven av Heinrich Löffelhardt år 1957, med en kaffekanna. Problemet är inte att finna delar ur servisen eftersom denna storsäljare producerades i många år och i stora upplagor. Det är att hitta föremål med just den där dekoren som är kruxet. I mitt fall rör det som om ett vimpelliknande mönster i grått och rött. I våras lyckades jag lägga vantarna på stora delar av kaffeservisen men ironiskt nog har en kaffekanna saknats fram tills nu. Man kanske kan tycka att just denna del är den minst relevanta – det är ju relativt sällan man gör sig besväret att servera kaffe på gammalt vis. Om man väl gör det väntar en besvärlig diskning och ofta segrar lättjan. Men på något underligt, ologiskt sätt vill man ju ändå ha möjligheten att göra det, eller hur? Därför fick goda grannar buda hem kaffekannan i storlek nummer 3 (1,6 liter) på tyska Ebay när den dök upp där. Det är mitt allra första auktionsköp, om än via mellanhand, och med tanke på priset – 1 euro – är jag mer än nöjd!

Söndagsöppet

Äntligen! Merparten av gårdagen tillbringades på två stora loppisar i vår stad. Jag har tidigare skrivit och ondgjort mig över det söndagsförbud som – med hänvisning till vilodagen – sedan årsskiftet råder för loppmarknader i Rheinland-Pfalz (se 9 januari 2011). De enda undantag som görs är när affärerna ett par gånger om året får lov att ha söndagsöppet. Skenbart konsekvent är det då även möjligt att arrangera loppmarknader. Suck! Innan jag hinner bli alltför upprörd över kyrkan och politiken är det bäst att övergå till tingligheterna. Ett av de många fynd som gjordes igår är denna Kuchenplatte, ett kakfat, från manufakturen Grünstadt (mer info i inlägg fr 22 februari 2011). Jag kunde inte motstå detta fantastiska mönster, som dessutom passar perfekt till den annalkande hösten. Och vad kunde just nu passa bättre på fatet än en plommonkaka? OK, det skulle kanske vara en rund plommonkaka i så fall...

Kafferep på tyska II

Tro det eller ej – för första gången på flera år slog jag i lördags till på en kaffe- och teservis! Under min första samlarfas, medan jag fortfarande bodde i Sverige, var jag väldigt fokuserad på koppar och fat. Högst upp på listan stod – föga originellt – Herta Bengtssons sönderälskade Blå Eld. Lyckan stod högt i tak vid de få tillfällen när udda delar kunde inhandlas till ett humant pris.Väl i Tyskland har det blivit några mindre uppsättningar från olika decennier av varierande färg och form. I lördags skedde emellertid en rejäl tillökning på servisfronten. För en löjligt billig peng inhandlades 12 uppsättningar av kopp, fat och assiett. Vidare ingick en kaffe- respektive tekanna, gräddsnipa, sockerskål och ett litet fat till de båda sistnämnda (ej i bild). Servisen är tillverkad på 1950-talet av firman Seltmann (Bayern) och förtrollar med sin kombination av pastellprickar och decenta guldränder i ljuv harmoni! Just guld brukar annars verka avskräckande på mig men den här gången stämde det!