Septembers förmodligen sista utomhusfika bestod av en kopp starkt, svart
bryggkaffe – såsom kaffe skall drickas i mitt tycke! Dagen till ära serverades
det i en Blå Eld-kopp med tillhörande TV-fat. Tyvärr visade sig kakburken vara
tom men inget ont som inte har något gott med sig: det vackra nätmönstret framträder
därför desto tydligare på fotografiet!
Delar ur Hertha Bengtsons Blå Eld tillhör det första jag började samla på
en gång i tiden; i en grå forntid när priserna fortfarande var relativt humana.
TV-fatet stammar från de åren. Sedan var det slutfyndat för en ganska lång tid
framöver tills jag för två år sedan fann en soppterrin i serien (den mindre
varianten) på en loppmarkand här i Tyskland för motsvarande 30 svenska kronor.
Hertha Bengtson hade förresten en ganska påtaglig anknytning till just Tyskland
eftersom hon mellan 1969 och fram till 1980-talet var verksam som frilansande
konstnär för firman Rosenthal och deras dotterbolag Thomas. ”Die Schwedin” som
hon kallades av sin tyska arbetsgivare hann skapa sex serviser under denna tid,
däribland den prisbelönta bästsäljaren ”Scandic” (1969) för Thomas. För det
exklusivare programmet Rosenthal studio-line formgavs olika glasobjekt (karaffer,
dricksglas, ljusstakar samt lampor). Så då och då stöter man på spåren av Bengtsons
verksamhet här i Tyskland på loppmarknader medan delar ur de svenska
serviserna är sällsynta och man får vara tålmodig...
Ja fasen alltså va snygg den här serien är. Vi har också samlat på oss en ansenlig mängd. inga tv-koppar dock.
SvaraRaderaBlir ju inte att man köper så mycket med tanke på priserna.
Men den är så snygg.
Så kul att få veta lite om Herthas Tysklandskarriär, det hade jag ingen aning om! Och Blå eld är en favorit hos mig med, TV-koppen med sitt stora fat är helt ljuvlig!
SvaraRadera