Dubbelt upp

Kanske känner ni igen principen: en konfektgömma med ett lock som även kan fungera som fat. Denna typ av dubbelskål har figurerat ett par gånger här på sidan (senast i ett inlägg från den 10 februari 2013). Formgivaren är Heinrich Löffelhardt och modellerna producerades av Zwiesel under 1960-talet. Medan de exemplar som visats här tidigare alla var tefatsliknande till formen (jfr t ex inlägg fr 25 nov. 2011, 27 juni 2012), så är detta nya exemplar betydligt ”bukigare”. Modellen finns inte med i någon av de kataloger jag sett, men det existerar en bålservis med just denna form, så det är nog ingen tvekan om att även denna skål kan tillskrivas Löffelhardt. Nu återstar bara att bestämma sig för vad den skall fyllas med...

Sol ute, sol inne..

Den senaste veckans soliga väder föranledde ett loppisbesök som i sin tur resulterade i denna solgula (!) skål (diameter: 15 cm) av norskt fabrikat. På 1950/60-talet tillverkade företaget Emalox ett stort antal bruksföremål i eloxerat aluminium. Karaktäristiskt för serien är de starkt lysande färgerna – här kan man verkligen tala om ögongodis – och den silvriga kanten. Formansvarig var emaljkonstnären, inredningsarkitekten och designern Bjørn Engø (1920-1981). Efter avslutad utbildning till inredningsarkitekt på Statens Håndverks- og Kunstindustriskole år 1946 startade han en egen firma. Utöver arbeten för just Emalox kan hans formgivning av den norska utställningslokalen på Triennalen i Milano år 1957 nämnas, liksom tygmönster och lampor. I och med inhandlandet av detta solgula exemplar får en tidigare införskaffad vinröd skål sällskap i ett redan överfullt köksskåp!

Hög tid...

…att inleda det nya bloggåret. Inte för inte heter det ju ”bättre sent än aldrig”. Efter höstens storfynd – den fyrarmade ljusstaken signerad Wilhelm Wagenfeld – gick luften ur undertecknad och de senaste fyra månaderna har gått i återhämtningens tecken! Men nu grönskar det och vårluften har dragit in - och nu har även loppissäsongen startat. Ett av de första fynden är denna hägertrio i vitt proslin från Sgrafo Modern. Hett efterlängtad sedan ett första möte i en antikaffär för ett par år sedan och nu alltså inköpt på loppis. De tuffa hägrarna tillverkades i tre storlekar (H: 22, 24,5 respektive 28 cm) och formgavs år 1955 av Peter Müller. För information om manufaktur och formgivare hänvisar jag till tidigare inlägg etiketterade "Sgrafo Modern" respektive "Peter Müller".