tisdag 30 augusti 2011

Natur-kultur

Här i Rhenlandet har de senaste dagarna givit en föraning om vad som komma skall. Stark vind, alldeles för många löv på marken istället för i trädkronorna och kortare dagar. För att göra den oundvikliga omställningen något trevligare (för betraktaren) och bekvämare (för våra bevingade vänner) har fågelmatningssäsongen redan inletts. Solrosfröerna lockar till sig flockar av grönfinkar, allehanda mesar och en och annan fältsparv – inte illa för en cityträdgård. Titt som tätt syns två duvor på marken under matstationerna. Att katterna också är i närheten behöver väl inte kommenteras ytterligare.
Vid frukosbordet kan man med ett lite introvert småleende iaktta de olika arternas utseende och beteende. Föga oväntat är det skillnad på fågel och fågel, något som i hög grad gäller även för två mindre flyktbenägna exemplar innanför hemmets väggar. I denna morgontrötta, något dimmig tankekedja med lösa kopplingar till retrobloggen kom jag idag att tänka på den slanka hägern (H: 40 cm) och den knubbiga mesen (H: 5 cm). Båda i teak.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar